Vitemöllas historia

1600-talet

Vattenkvarnen i Mölleån var utgångspunkten för Vitemöllas framväxt. Bosättningen vid kvarnen tog sin början vid mitten av 1600-talet. Vitemölla är första gången omnämnt 1646 i Torups gårds jordebok. Vitemölla låg under Torups säteri. Sedan Christina Piper tagit kommandot över alunbruket i Andrarum kom Torup och därmed också Vitemölla efter hand att ligga under Christinehofs fideikommiss.

I 1671 års jordförrättningsbok finns följande uppgift: ”Hvitemölla är kvarn välborne Axel Juul tillhörig som brukas av Hans Möllare och Pähr Thomasson”. 1646 hade Jochum Beck (alunbruket) pantsatt vattenmöllan i Vitemölla till Axel Juul.

Vitemölla växte fram i slutet av 1600-talet kring först Möllan och sedan efterhand kring Killan. De första husen var grupperade kring Möllan – den mölla som fortfarande finns kvar vid Mölleån och som givit samhället dess namn – Vitemölla.  I Taxeringsjordeboken från 1684 kan vi utläsa att kvarnstället Vitemölla bestod av 3 hus där det sammanlagt bodde fyra familjer – bl.a. ovan nämnda Hans Möllare och Pähr Tomasson. 1699 var nio personer skattskrivna i fyra hus på Vitemölla.

1700-talet

Vid mitten av 1700-talet hade befolkningen vuxit till c:a 50 personer, De hade byggt sina hus runt Killan. Antalet hus på Lejet hade växt till 14. Vitemölla utvecklades nu alltmer till ett fiskeläge. Fiske och dagsverken på de närliggande gårdarna försörjde befolkningen. Ett hårt och fattigt liv och hårda restriktioner gällde för dem som var bosatta i Vitemölla. Hantverk och handel med omvärlden fick man inte befatta sig med - den var ett privilegium för städernas borgare och några godsägare.

Vid denna tid tillkom också lejets krog – Kruet. På Kruet söps det naturligtvis, men där lades också grunden till det musikintresse, som länge fanns i Vitemölla. Den förste krögaren var nämligen Skånes äldste kände speleman, guldsmeden Johan Christian Tydell.

Även Kiviks marknad, som från början förlades till strandheden mellan Kivik och Vitemölla (Stiven), har sitt ursprung från denna tid.

1800-talet

År 1890 hade befolkningen vuxit till 400 personer. Antalet hus hade växt till c:a 70. Marken där husen låg ägdes dock inte av befolkningen utan ägandet delades mellan Torup/Christinehof och Hjälmaröds bönder. Marken kunde friköpas av Vitemöllas invånare först på 1920-talet.

På 1880-talet byggdes också den nuvarande hamnen. Efter att ha förstörts av flera hårda stormar fick den sin nuvarande utformning 1925.

Fisket hade expanderat och lejet hade ett 60-tal fiskebåtar, varav 13 vrakekor. På 1800-talet lättade handelsrestriktionerna. Detta gjorde handel och kustfart möjliga som komplement till fisket. Först användes vrakekor för godstransporter runt Hanöbukten och till Bornholm. Utbyte mot sill från Lejet blev ved, spannmål, mjölk, potatis. Man kunde också frakta kompletterande gods såsom järnvaror, tjära, tågvirke. Större båtar såsom jakter och slupar möjliggjorde handel och kustfart runt hela Östersjön.

Under slutet av 1800-talet expanderade handelsflottan alltmer med de stora segelfartygen och sedan motorbåtarna. År 1900 arbetade fler Vitemöllebor inom handelsflottan än inom fisket.

Vid sekelskiftet 1800-1900 hade Vitemölla vuxit till ett betydande sjöfartssamhälle och över 20 större segelfartyg, såsom barkskepp, briggar, skonerter och fullriggare, var registrerade med hemmahamn i Vitemölla. 300 personer från Vitemölla var 1870-1930 registrerade vid Sjömanshuset i Simrishamn.            

1867 drabbades Lejet av en stor brand som tog 14 hus. Efter den breddades Lejegatan till 10 alnar och de fem sträddena ner till sjön stakades ut.

Vitemöllas befolkning nådde sin kulmen omkring år 1910 då här fanns c:a 450 invånare bosatta i c:a 100 hus.

1900-talet

1899 blev Vitemölla municipalsamhälle. Denna kommunala status varade till 1953 då Vitemölla uppgick i Kiviks kommun.

I Vitemölla fanns under 1900-talets första sex decennier en stor mängd förrättningar och affärer, såsom båtbyggare, modist, skräddare, snickare, fiskhandlare, bagare, timmer/kolhandlare, skomakare, mjölnare vid både väderkvarn och vattenkvarn, urmakare, köttaffär, mjölkaffär, rökeri och smedja.

Vitemölla drabbades under tiden efter andra världskriget, liksom alla andra mindre orter i Sverige, av följderna av rationaliseringar och stordrift. Detta ledde efterhand till nedläggning av alla ovanstående affärer. Den sista affären, Bengtssons livsmedelsaffär i det dåvarande funkishuset på Lejegatan, stängde för gott 1970. Kvarnen/Möllan, lägets första affärsrörelse, upphörde i mitten av 50-talet.

Badhotellet i Vitemölla stammar från början av 1900-talet och har under åren hyst så olika aktiviteter som restaurang- och hotellrörelse, uppsamlingshem för finska krigsbarn, mottagningscentrum för polska kvinnor som kom med de vita bussarna från Hitlers koncentrationsläger och vilohem för svenska husmödrar. 1962 blev anläggningen åter badhotell och restaurerades till sitt nuvarande utseende på 1990-talet.

2000-talet

Vitemölla har, liksom alla andra fiskesamhällen i Skåne, under de senaste decennierna genomgått en förändring som innebär att många av husen förvandlats till fritidshus efter att ha ärvts av släktingar eller köpts upp av stadsbor. Befolkningen reduceras idag från de cirka sexhundra människor som bor på lejet under sommarmånaderna till de cirka ett hundra bofasta som befolkar samhället under vintern.

Men detta ger dock underlag för ett samhälle som på intet vis kan betecknas som dött. Fortfarande finns en handfull yrkesfiskare som ger hamnen liv. Ett antal företag har hela eller delar av sin verksamhet i Vitemölla, Till detta kommer ett antal kända konstnärer och musiker som ger lejet ett ansikte.

Vitemölle Lejeförening bildades år 2001 som uppföljare till den nerlagda Vägföreningen och som en intresseförening för samhället. Utöver att företräda samhällets invånare gentemot kommun och myndigheter anordnar föreningen välbesökta och uppskattade fester och andra aktiviteter.

Lejeföreningens verksamhet kompletteras sedan 2019 av Vitemölla Kulturhistoriska förening. Denna förening arrangerar föreläsningar och utställningar i lokala kulturhistoriska ämnen och anordnar medlemsträffar för samkväm med föreningens medlemmar.

00-talet 

Vitemölla och dess omnejd har varit bosättning och hem för människor sedan årtusendet före Kristi födelse. Ett av minnena från dessa tider är den stensättning vid Vitemölle strandbackar, som på senare år getts namnet ”Heimdals stenar”.

Nyupptäckt år 2019 är det arkeologiska fyndet ”Bosättning Vitemölla”. I samband med arbetet för den nya cykelvägen längs väg 9 gjordes en arkeologisk utgrävning vid Vitemöllas busshållplats. Denna visar en betydande bosättning som dateras till århundradena kring Kristi födelse. De mest frekventa och intressanta fynden vid denna utgrävning kom i dagen på en sträcka av 200 meter mellan Vitemölla/Källebackens busshållplats och söderut mot gården Rosentorp. De dateras till tiden 500 f.Kr – 400 e.Kr.

Bli medlem i

Vitemölla

Kulturförening!

Avgift endast 100 kr per person för 2024.

Betala till bankgiro:  5159-7813

Swish:  123 294 5202

Glöm inte ange namn, adress och e-mailadress.